Syftet med denna kandidatuppsats var att belysa eventuell partiskhet i svenska mediers valbevakning inför riksdagsvalet 2010. Då det är fullt legitimt för tidningarna att vara partiska i sitt eget opinionsmaterial valde vi att lägga fokus på dess nyhetssidor. Vi ville undersöka om misstanken om en påstådd "Mosa-Mona-kampanjen" stämde; om partiska nyheter, med tillhörande bilder, seglade under falsk flagg.De teorier vi jobbat utifrån har varit Maxwell McCombs dagordningsteori, medielogiken, samt Jesper Strömbäcks tolkning av gestaltningsteorin. För att göra undersökningen genomförbar begränsades undersökningsperioden till den 10-19 september 2010, och materialet till tre tidningar: Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. För att skapa en empiriskt förankrad bild av hur statsministerkandidater porträtteras i media, gjorde vi även en mindre jämförande studie med fokus på moderatledaren Bo Lundgren från Riksdagsvalet 2002.

Detta arbete handlar om regionala röstningsmönster i riksdagsvalet 2010 hos riksdagspartierna Socialdemokraterna och Moderaterna. Dessa mönster analyseras fram genom ett antal kartor och diagram som är framställda från statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB. Genom att välja ut fyra socioekonomiska faktorer; genomsnittsinkomst, eftergymnasial utbildning, industriarbetare samt befolkningstäthet, kunde en generell bild på kommunnivå skapas över vilka röstningsmönster som fanns vid riksdagsvalet 2010. Genom att kombinera dessa faktorer syntes mönster bland Sveriges 290 kommuner, var i landet de två partierna var starka respektive svaga. På detta lades de mönster som uppenbarades i de socioekonomiska faktorerna, varpå slutsatser kunde dras utifrån kombinationen av dem..

Att enskilda politiker och partier väljer att använda sig av sociala medier i valsammanhang blir allt vanligare. I denna uppsats granskades de svenska riksdagspartiernas twitteranvändning inför det svenska riksdagsvalet 2010. Genom en social- och innehållsmässig analys kring twitteranvändandet kunde enskilda partiers kommunikationsmönster anas. Den sociala analysen baserades på relationen mellan en användares följare och följande, den innehållsmässiga på de taggar nätverkets mikroblogginlägg märkts med.Bland annat identifierades två partier med en ren tvåvägskommunikation, och ett parti med en klar envägskommunikation. Två av de undersökta partierna hade även tendenser till att rikta sin kommunikation mot en inre grupp av politiska twittrare.

Uppsatsen undersöker hur det finländska partiet Sannfinländarna framställs i sex olika tidningar i samband med riksdagsvalet 2011. Studien är komparativ och utgår från gestaltningsteorin och tidigare forskning om populistiska partier i medierna. Den bygger på en kvantitativ innehållsanalys gjord på utvalt material från Hufvudstadsbladet, Vasabladet, Nya Åland, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, sammantaget 141 artiklar som publicerades under 14 dagar i samband med valet i april 2011.Studien visar att de som röstar på Sannfinländarna inte får komma till tals i medierna. Även de Sannfinländska politikerna är underrepresenterade i materialet. När de väl får uttala sig så bemöts sällan deras påståenden av journalisten.Undersökningen visar också att Sannfinländarna ofta slängs in i alla möjliga sammanhang i de finlandssvenska tidningarna.

Titel: Den sista politiska debattenFörfattare: Stina Zetterberg & Sofie TejreHandledare: Jesper StrömbäckKurs, termin och år: C-uppsats, höstterminen 2014Antal ord i uppsatsen: 13 405Problemformulering och syfte: Medialisering är ett relativt outforskat teoriområde i Sverige, det har aldrig tidigare genomförts en studie utifrån ett medialiseringsperspektiv på partiledardebatter. Samtidigt hade två nya partiledardebatter premiär inför riksdagsvalet 2014. Därför är vårt syfte att undersöka medialisering i SVT:s, TV4:s, Expressens och Aftonbladets slutdebatter mellan partiledarna inför rikdagsvalet 2014. Metod och material: Vi har använt oss av både en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys för att få ett så heltäckande resultat som möjligt. Vårt material har varit de fyra TV-sända slutdebatterna inför riksdagsvalet 2014.Huvudresultat: Vi har kommit fram till att samtliga debatter innehåller inslag av medialisering. Dock på olika sätt och i olika utsträckning.

Our social lives and where we live shape our choices in life. One of those choices is which party we vote for in the general election. The aim of this thesis is to see if there are any connections between the Swedish general election of 2010, demography, socioeconomic factors and geography. This is done with regression analysis and chosen variables. Another aim is to see where in Sweden the chosen variables aren?t enough to explain the results of the election.

Endast 31 procent av svenskarna kände till att nästa europeiska val äger rum under 2009. EU beräknas ligga bakom 60 procent av det arbete som sker inom svenska kommuner och landsting varför det har stor betydelse vilket alternativ som väljs i ett EU-parlamentsval i Sverige. Trots det är det rent historiskt ett betydligt högre valdeltagande vid Riksdagsval i jämförelse med EU-parlamentsval. Vid de två senaste valen var valdeltagandet vid riksdagsvalet mer än dubbelt så högt som vid EU-parlamentsvalet. Rätten att rösta vid allmänna och rättvisa val är en grundläggande demokratisk rättighet som innefattar att medborgare väljer det alternativ som bäst stämmer överens med deras preferenser.

Genom en kvantitativ innehållsanalys studeras mediernas användning av opinionsundersökningar och dess gestaltningar av politiken tre veckor innan svenska riksdagsvalet 2010. Uppsatsens syfte ämnar kartlägga omfattningen av kapplöpningsjournalistik i politiska opinionsundersökningar i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Studiens frågeställningar berör det visuella, vem som citeras samt flera variabler inom kapplöpningsdimensionen. Tidigare forskning om mediernas gestaltningar i sammanband med opinionsundersökningar är främst internationell. Studien tillämpar gestaltningsteorin som förklarar kapplöpningsjournalistiken i opinionsundersökningar.

Metodbeskrivning och arbetsgång för införande av färdiga menykoncept i AutoCad 2002 Lt. Uppbyggnad av block, ikoner, samt programkod för anrop av kommandon och in/ avinstallation..

Metodbeskrivning och arbetsgång för införande av färdiga menykoncept i AutoCad 2002 Lt. Uppbyggnad av block, ikoner, samt programkod för anrop av kommandon och in/ avinstallation..

In the Swedish general election of 2006, the citizens were faced with the fact that there were two parties that called themselves a ?workers´ party?. It was not just the Social-Democratic Party, which we usually identify as a traditional workers´ party, it was also the Moderate Coalition Party, which we usually identify as a traditional conservative party, which during this suffrage also called them self the ?new moderates?. The central and the main election pledge for the new moderates took its standpoint in the idea that everybody should have a job.

Detta kandidatarbete är utarbetat på Blekinge Tekniska Högskola under våren 2002. I utredningen har vi jämfört röstigenkänningsprogram under en treårsperiod, program från 1999 och program från 2002. 1999 års test visade på programvaror med lång träningstid, enkla gränssnitt, stor känslighet för bakgrundsljud och låg användbarhet. Vid arbetsstart förväntade vi oss inte att hitta någon större förändring i användbarheten hos dessa program 2002, då röstigenkänningsprogram inte verkar ha stor användarskara. Utifrån följande hypotes har vi genomfört arbetet: Vi vill med vår undersökning bevisa att användbarheten inom röstigenkänningsteknologi inte har förbättrats under perioden 1999-2002.

Syftet med den hä?r uppsatsen ä?r att undersö?ka huruvida det finns skillnader vad gäller utrymme och framstä?llningen av partiledarna i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under en månad före det svenska riksdagsvalet 2014. Vi har också undersökt om skillnaderna beror på könstillhörighet eller partitillhörighet. Som grund för undersökningen ligger en kvantitativ innehållsanalys. Materialet består av 540 artiklar och 565 tillhörande bilder.

Undersökningens syfte är att pröva hypotesen att elevers skrivförmåga har försämrats mellan år 2002 och år 2012. Hypotesen är uppställd utifrån en samstämmig debatt i media de senaste åren om en negativ utveckling av svenska elevers skrivförmåga.40 stycken elevtexter från det nationella provet i kursen Svenska B höstterminen 2002 och 2012 ligger till grund för undersökningen. Texterna undersöks utifrån textuella variabler såsom textlängd, meningslängd, innehållslig täthet och textaktiviteter. Den kvantitativa analysen kompletteras med närläsningar av två texter, en text från varje årsgrupp.Det finns ingenting i undersökningens resultat som kan stödja hypotesen om att elevers skrivförmåga har försämrats mellan 2002 och 2012. Snarare visar undersökningen en tydlig stabilitet mellan årsgrupperna. .

Detta kandidatarbete är utarbetat på Blekinge Tekniska Högskola under våren 2002. I utredningen har vi jämfört röstigenkänningsprogram under en treårsperiod, program från 1999 och program från 2002. 1999 års test visade på programvaror med lång träningstid, enkla gränssnitt, stor känslighet för bakgrundsljud och låg användbarhet. Vid arbetsstart förväntade vi oss inte att hitta någon större förändring i användbarheten hos dessa program 2002, då röstigenkänningsprogram inte verkar ha stor användarskara. Utifrån följande hypotes har vi genomfört arbetet: Vi vill med vår undersökning bevisa att användbarheten inom röstigenkänningsteknologi inte har förbättrats under perioden 1999-2002. Vi har för avsikt att med hjälp av test utförda på program och demoversioner bevisa vår hypotes. I enighet med bifogad testspecifikation har vi utfört testerna. Många företag har utvecklat sina produkter och gjort dem bättre.